Sommarsverige stänger ute fattiga och unga

När kommuner försämrar service under sommaren slår det hårt mot landets fattiga barn och unga.
Det finns föräldrar som inte ens har råd med mat, glasögon eller medicin till sina barn.
Dessa barn blir ofta kvar i stan, utan tillgång till kommunala fritidsaktiviteter. Det visar Majblommans sommarlovsrapport, skriver generalsekreterare Lena Holm tilsammans med Johan Strid, Scouterna, på GP Debatt 2009-06-12.

Många barn kan inte berätta om sommarställen och resor när de kommer tillbaka till skolan efter sommarlovet. Ekonomiskt utsatta barnfamiljer kan inte tillbringa sommaren i den svenska skärgården eller köpa sistaminuten-resor när sommaren regnar bort. Det finns föräldrar som inte heller alltid har pengar till mat, medicin och glasögon till barnen. Dessa barn blir ofta kvar i stan under sommaren, utan tillgång till kommunala fritidsaktiviteter.

En aktuell undersökning visar att var fjärde kommun inte finansierar sommarlovsaktiviteter eller läger för barn, ungdomsgårdarna stänger och simhallsavgifterna är höga. Få kommuner ger barnfamiljer med försörjningsstöd extra bidrag inför sommaren och vissa kommuner har en så snål attityd att man låter besluten om ekonomiskt bistånd till familjer påverkas av om hemmavarande barn sommarjobbar.

Simhallar semesterstänger

Majblomman har ställt frågor till Sveriges kommuner om satsningar på barnomsorg och fritidsaktiviteter under sommaren. Svaren visar hur krisen slår mot mer än en kvarts miljon fattiga barn. Att bada och simma hör sommaren till, men av enkäten framgår att fyra av tio kommuner sommarstänger simhallarna och närmare varannan kommun tar 25 kronor eller mer i simhallsavgift.

Ungdomsgårdar stängs

Kommunundersökningen visar också att drygt hälften av kommunerna stänger sina ungdomsgårdar och andra aktivitetslokaler under sommaren, bara en av tio har öppet som de brukar.

Inom förskoleverksamheten är det vanligast, i nio av tio kommuner, att vissa förskolor stängs men att man då erbjuder verksamhet vid någon annan enhet. Två kommuner svarar att man helt semesterstänger förskoleverksamheten. När det gäller fritidshemmen har få öppet som vanligt, verksamheten flyttas ofta till någon annan enhet.

I rapporten listas kommuner där barnfamiljer med försörjningsstöd kan få ett extra bidrag inför semestern. Hit hör Ale där familjer som har haft socialbidrag i mer än ett år får 500 kronor extra per barn, Borlänge som kan ge bidrag till exempelvis kollo, utflykt och avgift till fotbollsskola, Hörby som erbjuder familjer möjlighet att koppla av tillsammans med sina barn på annan ort, Partille med extra bidrag till sommaraktivitet som kan sökas av barnfamiljer som har ett långvarigt biståndsberoende och Tibro som betalar ut en sommarpeng på 500 kronor till barn under 15 år.

Ungas sommarjobb påverkar beslut om ekonomiskt bistånd

De flesta kommuner erbjuder möjlighet till sommarjobb för skolungdom, men bara 14 procent garanterar jobb till alla sökande. I ett antal kommuner påverkas besluten om ekonomiskt bistånd till familjer av om hemmavarande barn sommarjobbar. Det gäller Forshaga, Herrljunga, Kristianstad, Kungälv, Lekeberg, Mjölby, Mora, Oxelösund, Sotenäs, Stockholm- Skärholmen, Vansbro och Vingåker.

Ensamstående drabbas värst

Fattigdom är vanligast bland barn till ensamstående föräldrar. Eftersom de ensamma ska svara för försörjningen påverkas de mer om de blir sjuka eller förlorar jobbet. Av bidragsansökningarna till Majblomman kommer 83 procent från ensamstående mammor. Breven ger en tydlig bild av barns villkor i krisens Sverige. Dessa familjer upplever en slags vardagens vanmakt, de kämpar och biter ihop. Många gånger tvingas de göra omöjliga prioriteringar som att välja mellan att betala elräkningen eller att ha råd med lusmedel.

Majblommans årsrapport visar att nästan var tionde förälder har väntat med att hämta ut läkemedel till sina barn av ekonomiska skäl. Under det senaste året har föräldrarna till 80 000 barn i grundskolan inte alltid haft råd med ett mål varm mat till sig och sina barn och närmare 23 000 barn har av ekonomiska skäl inte fått nya glasögon, trots att de har synfel.

Halverat sommarlov eller längre semester för föräldrar med barn i grundskolan är två ytterligheter som kvarstår om kommunerna inte lever upp till sitt ansvar för barnen under sommarlovet.

Ett annat alternativ är att vi åter satsar på en familjepolitik värd namnet. Det direkta stödet till barnfamiljerna utgjorde drygt 3 procent av BNP i början av 1990-talet. Vid mitten av 1990-talet sjönk andelen till 2-2,5 procent, och ligger runt denna nivå i dag. Om vi i fjol hade lagt lika stor andel av BNP på stöd till barnfamiljer som vi gjorde 1994 hade barnfamiljerna fått ytterligare 32 miljarder kronor.

En analys från Försäkringskassan visar att andelen med låg inkomst bland hushåll med ensamstående föräldrar har ökat kraftigt sedan mitten av 1990-talet, från 13 procent 1993 till 29 procent 2006. I hela befolkningen ökade andelen från sju till elva procent under samma period.

Familjer med knapp ekonomi försöker undvika situationer där föräldrar eller barn löper risken att bli betraktade som fattiga eller avvikande. Låt oss se till att alla barn och ungdomar kan komma till skolstarten i höst utan att behöva ljuga om sitt sommarlov. Både stat och kommun behöver se över de prioriteringar som nu görs.

Oacceptabelt rusta ned

Vi utmanar Sveriges kommuner att erbjuda barnen trygga arenor när familjen har det besvärligt, även på sommaren. Det är oacceptabelt rusta ned servicen kring barn på sommar. Kommuner måste tillämpa ett barnperspektiv i utredningar om ekonomiskt bistånd och ta hänsyn till att ett hushåll blir allt fattigare ju längre en socialbidragsperioden sträcker sig. Kommuner bör tillsammans med ideella organisationer, som Scouterna, utbilda arbetslösa ungdomar och erbjuda dem sommarjobb till exempel som ledare på läger för yngre barn, det är en väg in på arbetsmarknaden.

 

Lena Holm, generalsekreterare, Majblommans Riksförbund

Johan Strid, generalsekreterare, Scouterna