Barn drabbas av krisen från två håll

2009-03-18, publicerad via LNB

Är det barnen som står på tur att drabbas av krisen? Enligt en ny undersökning som Majblomman har låtit genomföra, svarar åtta procent av föräldrarna med barn i grundskolan att det under det senaste året har hänt att man själv och barnet/barnen inte haft råd med ett mål varm mat, betyder alltså att cirka 80 000 barn mellan 7 år och 15 år har föräldrar som minst en gång senaste året inte haft råd med ett mål varm mat.

 Först drabbades männen hårdast av den ekonomiska krisen. Nu tycks det vara kvinnornas tur i och med att effekterna av den globala finanskrisen drabbar också den verksamhet som sköts av kommuner och landsting. Den ekonomiska utvecklingen tvingar kommuner och landsting att minska sin personal med minst 15 000 personer fram till 2010, det visar en enkätundersökning som Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) låtit göra.

Detta gör att barn riskerar att drabbas, från två håll. Dels är många föräldrar varslade eller till och med uppsagda, dels genomför kommuner och landsting besparingar. Personal inom skola och barnomsorg varslas. Det kanske räddar ekonomin på kort sikt, men samtidigt skapar det sämre förutsättningar för barns möjlighet till trygghet och utveckling i framtiden.

Högre utbildning måste få vara en möjlig lösning
Många uppsagda kommer att söka sig till högre utbildning. Men studerande med barn har det tufft både socialt och ekonomiskt. Därför är det är nödvändigt med ökat stöd till denna grupp, annars kan de inte klara av att fullfölja studierna. Det behövs studiemedel för årets alla månader samt extra stöd till barnen. Lyckas föräldrarna inte fullfölja sina studier går de ut i ny arbetslöshet och har dragit på sig studieskulder.

Ett räddningspaket för att värna barns arenor
Finansminister Anders Borg har sagt att regeringen är medveten om att det behövs mer pengar i kommunsektorn. Men statsminister Fredrik Reinfeldt tvekar om kommunerna ska få extra pengar. Blir det extra resurser till kommunerna i vår? Det krävs ett räddningspaket för att bromsa effekten av lågkonjunkturen innan den når skola, vård och omsorg och slår mot de svaga i samhället - barn och unga, sjuka och gamla.

Vi vet ju att marginalisering av människor kostar, det visar nationalekonomerna Anders Wadeskog och Ingvar Nilsson i rapporten ”Det är bättre att stämma i bäcken än i ån”. De pekar på effekten av tidiga insatser kring barn och unga, värdet av att underlätta människors resa tillbaka till samhället och värdet av att tillvarata deras arbetsförmåga – jämfört med att inte göra något.

Vi måste hålla fast vid principen om den avgiftsfria skolan. Med kunskap och fantasi kan skolor finansiera olika aktiviteter utan att bryta mot vad som sägs i lagen om att skolan ska vara kostnadsfri. Tidigt utanförskap i skolan leder till sämre förutsättningar till högre studier och etablering på arbetsmarknaden. Det handlar också om att barnens situation bör uppmärksammas när vuxna ansöker om ekonomiskt bistånd hos socialtjänsten. Vi har inte råd att upprepa de misstag som gjordes på 90-talet. Flera av de familjepolitiska stöden skars då ner eller avskaffades. Flerbarnstillägget, som infördes 1982, avskaffades. Även skolan skar ned sin verksamhet. Och nedskärningarna skedde i stor utsträckning i de verksamheter som har till uppgift att stödja och värna svaga elevgrupper.

Långsiktiga och kloka prioriteringar behövs nu
Denna gång måste vi göra långsiktigt kloka prioriteringar och vi måste låta barn komma till tals i beslut som rör dem. Höjt barnbidrag har visat sig genom åren vara en effektiv åtgärd för att öka barnfamiljers möjlighet till försörjning

Ur ett barnperspektiv är det allvarligt att andelen barnhushåll med låg ekonomisk standard ökar eftersom det innebär risk för både ett socialt och ett ekonomiskt utanförskap Det handlar om familjer som kämpar för att få tillvaron att gå ihop utan några marginaler utöver det allra nödvändigaste.

Det finns ett stort antal barn som är utsatta eller i riskzon och som riskerar att, om inget görs, hamna i ett livslångt utanförskap. Politiker och tjänstemän måste därför värna skolhälsovården, den avgiftsfria skolan, fritidsverksamhet och sommarlovsaktiviteter och tillämpa ett barnperspektiv i utredningar om ekonomiskt bistånd.

Det är dags att ställa sig på barnens sida.

Lena Holm, generalsekreterare, Majblommans Riksförbund