Kommuner som utsetts till MajKommun

2017 Botkyrka

Till Årets MajKommun utses Botkyrka, för mångårigt, strategiskt och energiskt arbete för alla barns gemenskap i skolan och på fritiden. Kommunen har utnämnt FN:s barnkonvention till ”botkyrkalag” och har sedan länge en kommunal barnombudsman bevakar att barnets perspektiv finns med i det dagliga arbetet på högsta politiska nivå. Dessutom kan barn vända sig till BO för rådgivning, information och vanliga, medmänskliga samtal. Vidare imponerar Botkyrka med ett konkret och effektivt system för att eliminera kostnader i skolan. Kommunen är också ett föredöme vad gäller öppethållandet av förskolor och fritids på helger och skollov. Till sist får Botkyrka pluspoäng för att ha gjort kulturskola och kommunala fritidsaktiviteter tillgängliga för fler barn, inte minst på sommarlovet. 

2016 Kalmar

Kalmar kommun arbetar utifrån en strategisk handlingsplan för inkludering, som systematiskt tar itu med de områden som Majblomman identifierar som betydelsefulla ur ett barns perspektiv. Redan 2012 tog kommunfullmäktige beslut om budgetmålet att ”barnfattigdomen ska minska” och gav uppdraget till barn- och ungdomsnämnden, socialnämnden, kultur- och fritidsnämnden och Södermöre kommundelsnämnd att ta fram en gemensam handlingsplan mot minska barnfattigdomen.
En rad konkreta åtgärder och projekt har bidragit till att Kalmar får utmärkelsen:
• All pedagogisk personal och berörda chefer deltar i fortbildning om Barnkonventionen.
• En expertpanel bestående av barn konsulteras regelbundet.
• En så kallad lånepool har inrättats som gör utrustning som skridskor, cyklar och hjälmar till skolutflykter och idrottslektioner tillgängliga för alla barn.
• Totalförbud råder när det gäller avgifter i skolan.
• Läxhjälp i form av ”fokustid” finns på alla skolor, och lovskola erbjuds de elever som inte nått målen.
• En gedigen sommarlovssatsning är igång, med bland annat gratis inträde i alla simhallar och simundervisning och ett mobilt ”Summercamp Junior”.
• Socialtjänsten beaktar särskilt barns behov inom viktiga områden som fritidsaktiviteter, skolaktiviteter och ungdomars ferieinkomster.

2015 Örebro

I Örebro kommun har man antagit en föredömlig handlingsplan för halverad barnfattigdomen år 2020. Örebro kommun har genom ett brett politiskt samförstånd valt att prioritera arbetet för att ge alla barn goda livschanser, oavsett familjesituation. Barnperspektivet betraktas som överordnat på alla relevanta områden inom kommunen, och verktyg för revision finns för att säkra genomslag. Tack vare detta har Örebro kommun kunnat inleda sitt långsiktiga arbete för alla barns bästa. I kommunens handlingsplan mot ekonomisk utsatthet bland barn återfinns strategiska delmål, som bland annat rör sysselsättning, integration, skola, fritid, trygghet och forskning. Kommunen visar även förståelse för att uthållighet behövs för att visionerna ska komma barnen till godo i vardagen.

Örebro är en av tio kommuner i  Partnerskapet för barnets rättigheter i praktiken. Kommunerna har samarbetat sedan 2004 för att utveckla arbetet för barnets rättigheter. Örebro kommun tog initiativet till att samla kommuner som var tidiga med att jobba med barnkonventionen.

Tanken med Partnerskapet är att lyfta fram och organisera ett idé- och erfarenhetsutbyte kring olika metoder för att nå de mål som riksdag och regering beslutat om.

 

2014 Sundbyberg

Sundbyberg har visat hög kompetens i alla sektorer som berörs av barnfrågor. Den gedigna utredningen "Barnfattigdom – ekonomisk utsatthet i Sundbyberg" rimmar väl med relevant lagstiftning. En rad konkreta projekt och tydliga riktlinjer påvisar handlingskraft. Långsiktigt har kommunen väl artikulerade och evidensbaserade mål för att minska barns socioekonomiska utsatthet i Sundbyberg. Man arbetar både proaktivt och reaktivt för att alla barn ska kunna vara med i gemenskapen i skolan, förskolan och på fritiden.

2013 Forshaga

Forshaga har nyligen arbetat fram en ”Handlingsplan för minskad barnfattigdom”, och den planen antogs i maj 2012. Insatserna är av såväl långsiktig som mer direkt karaktär. De kommer att göras kända och följas upp genom kommunens målstyrningssystem. De olika punkterna berör en rad olika förvaltningar och ansvarsområden inom kommunen. Majoriteten av åtgärderna i planen handlar om att mildra effekterna av barnfattigdom, till exempel genom en avgiftsfri skola, stor tillgång till kostnadsfria kultur- och fritids-aktiviteter för barn och ungdomar samt se till att barn äter sig mätta i skolan. Man satsar särskilt på maten i skolan på måndagar och fredagar. Man arbetar även på längre sikt med förebyggande åtgärder.

2012 Umeå

Umeå har en kommungemensam policy att skolan ska vara helt fri från avgifter. Man erbjuder datorer till eleverna från årskurs 7, datorer som man även kan ta med sig hem. Under våren 2012 har man även genomfört en kartläggning om fattiga barns villkor. Denna kartläggning ska mynna ut i en rad åtgärder för att förenkla för alla barn och särskilt förbättra för de som lever i ekonomiskt utsatta familjer. Man erbjuder även avgiftsfria sommarlovsaktiviteter.

2011 Trollhättan och Lerum

Lerums kommun har en plan för bekämpning av barnfattigdom. Planen innehåller tydliga riktlinjer på vad som beviljas familjer med barn som lever på försörjningsstöd. Exempelvis har dessa barn rätt till dator, bredband, sommaraktiviteter värda 600 kronor per barn, julpeng som uppgår till 600 kronor per barn samt 2000 kronor i bidrag vid studenten. 
Barnen beviljas även extra bidrag till fritidsaktiviteter. Om ett barn under sommaren har ett feriearbete får den unge behålla hela inkomsten för egen del utan att försörjningsstödet ändras. Det finns dessutom möjlighet att fortsätta arbeta under helger på terminerna utan att försörjningsstödet påverkas. Lerums kommun verkar även för att engagera barn och unga i beslut. Inom sektor samhällsbyggnad hålls därför samråd med barn och unga innan beslut fattas i frågor som berör barnen. Exempelvis kan nämnas att vid utvecklingen av tre nya skolor samt en aktivitetspark i en kommundel i Lerums kommun har barnen varit med och fått framföra vad de tycker är viktigt innan politikerna fattat beslut.

Trollhättan strävar efter att barnperspektivet ska genomsyra arbetet i hela kommunen. Bland annat ska underårigas feriearbete inte minska den övriga familjens försörjningsstöd. Vidare beviljas medlemsavgift för de barn som deltar i något föreningsliv, detta i de fall där ett högre belopp är en förutsättning för att barn ska kunna delta i organiserade fritidsaktiviteter.

2010 Gotland

Gotlands kommun har styrdokument som säger att man ska beakta barn och ungdomars situation speciellt. Barnfamiljer med ekonomiska svårigheter följs extra noggrant och när förfrågan om ekonomiskt bistånd handläggs iakttas alltid barnaspekten. Särskilt i de fall där behovet av försörjningsstöd varar under en längre period så ställs frågor kring hur man ekonomiskt klarar av att sörja för barnens fritid. Gotlands kommun har även uppmärksammat att barn i ekonomiskt utsatta familjer oftast har det svårast i samband med lov och ledigheter. Barnens skolrutin bryts under ledigheten och de har inte råd att åka någonstans eller delta i aktiviteter som kostar pengar. Gotlands kommun erbjuder därför ett antal kostnadsfria aktiviteter för dessa barn.